Inte så instant karma
Det behöver inte alls ha någon förankring i verkligheten. Faktum är att det aldrig har det. Jag får bara för mig att de fått höra något hemskt om mig, eller att de tror att jag sagt något hemskt om dem (även om jag inte är skyldig så får jag för mig att någon hittat på något).
Jag vet ju att det aldrig stämmer. Jag vet ju att jag själv är dålig på att höra av mig när jag har för mycket att göra. Jag vet framför allt att det är mina tonår som spökar, för när jag var 14, 15, 16 var jag en skvallerbytta som försökte skaffa mig en maktposition på den sociala stegen genom att samla in information och sprida den vidare. Det är inget jag är stolt över, tvärtom, men det var liksom den jag var - jag hade ingen information om mig själv att berätta, det fanns helt enkelt inget att meddela eftersom jag var bög och varken kunde leva ut något eller berätta om mina egna förälskelser och innersta tankar. Så jag ägnade mig åt andras hemligheter istället. Och då blev folk arga hela tiden. Förstås.
Så nu får jag verkligen tillbaka. Den här gnagande oron som jag kanske får dras med resten av livet är väl nåt slags karma-smackdown. Vad jag vill säga är väl att det inte hjälper att veta vad den här oron beror på. Den känns ändå. Och känslor verkar alltid verkligare än det huvudet försöker säga.
Jag förstår precis hur du känner och menar, då jag är precis likadan själv. Igår nådde jag absoluta nollpunkten då jag tog bort en fd. klasskompis från msn efter att ha intalat mig själv att han är förbannad på mig (av ingen som helst anledning, då sist jag träffade honom så var vi hur såta vänner som helst) och att han nog helst vill vara ifred. Två minuter senare insåg jag hur dum jag egentligen är, men då var de försent och nu kan jag inte hitta den där lägga-tillbaka-kontakt-listan.
Det är inte en så trevlig neuros. Tyder det på att man är lite utav en attention-whore om man tror att ens vänner är sura direkt de inte svarar (alt. loggar ut från msn) när man skriver/smsar/ringer till dem? :D
Eller så kan det bero på vilka människor du umgås med?! Saknas det en grundtrygghet i den egna personen och dessutom i vänskapen så kan man lätt nojja rejält.
Riktiga vänner går inte runt och surar utan lyfter upp det så att man vet om man gjort eller sagt ngt fel.
Fredde, det har bara med mig att göra och inte dem jag umgås med... spökbrottning...
Vad händer idag?:)
hejsan, :) allt bra med dig idag?
För en gångs skull lärde jag mig något genom att läsa en blogg. Det är inte alltid man gör det direkt, tack för att du lägger ner din tid på att blogga :D.