Dopfuntad
Har varit på min guddotters dop idag. Stod framme i kyrkan och höll henne under hela ceremonin. Hon skötte sig exemplariskt och gäspade MYCKET högt så fort prästen började prata, haha. Har fortfarande mjölksyra i armarna. Det väger ju rätt många mjölkpaket, en sån där knubbig bebiskropp.
Och fan, det är fint att gå på släktträffar med sin kille, känna att man är del av varandras familjer. Jag gillar det. Inte så att jag vill göra det varje helg, men ni fattar. I like.
Och fan, det är fint att gå på släktträffar med sin kille, känna att man är del av varandras familjer. Jag gillar det. Inte så att jag vill göra det varje helg, men ni fattar. I like.
Bokklubbar är bäst
Så jävla roligt kväll med Kulturkoftorna igår. Alla var smarta, det visste vi ju redan, men det var otroligt intressant att höra hur olika tolkningar vi alla hade av boken, och hur olika saker vi berördes av.
Just den här gången var faktiskt alla överens om att det var en skitbra bok, men det ska bli spännande att se hur det blir första gången vi är helt oense.
Dessutom, som skribent tror jag att textanalyserande i grupp kan vara skitbra för lite perspektiv på det man själv sysslar med. Man inser verkligen hur olika läsupplevelser människor har, och att det ÄR OKEJ att alla inte gillar nåt eller är överens om vad det är, det FUNKAR så.
Skaffa bokklubb, alla. Gör det nu!!! Mina bästa tips (och kom gärna med egna, vi har ju bara kört en gång hittills):
* Träffas typ en gång i månaden.
* Var gärna två personer med olika vänkretsar som startar den så att man får en mix på deltagarna. Det är bra att bjuda in folk man verkligen gillar men inte känner alltför jätteväl, för då blir det helt nya diskussioner, plus en bra anledning att börja umgås regelbundet med såna som det inte blivit av med än.
* Drick jättemycket vin.
* Den som väljer boken får också ställa en fråga som har med boken att göra, typ "Vad är man beredd att offra för att överleva?" eller "När slutar man vara tonåring?". Sen tänkte vi också att alla måste "casta" böckerna, alltså välja vilka skådisar som borde spela i filmversionen. (Förresten ska Viggo Mortensen spela huvudrollen i The Road!)
* Ring ett studieförbund och anmäl er bokklubb som en studiecirkel, då får man lite pengar till fika och sånt. Och det är bra för studieförbunden!
Just den här gången var faktiskt alla överens om att det var en skitbra bok, men det ska bli spännande att se hur det blir första gången vi är helt oense.
Dessutom, som skribent tror jag att textanalyserande i grupp kan vara skitbra för lite perspektiv på det man själv sysslar med. Man inser verkligen hur olika läsupplevelser människor har, och att det ÄR OKEJ att alla inte gillar nåt eller är överens om vad det är, det FUNKAR så.
Skaffa bokklubb, alla. Gör det nu!!! Mina bästa tips (och kom gärna med egna, vi har ju bara kört en gång hittills):
* Träffas typ en gång i månaden.
* Var gärna två personer med olika vänkretsar som startar den så att man får en mix på deltagarna. Det är bra att bjuda in folk man verkligen gillar men inte känner alltför jätteväl, för då blir det helt nya diskussioner, plus en bra anledning att börja umgås regelbundet med såna som det inte blivit av med än.
* Drick jättemycket vin.
* Den som väljer boken får också ställa en fråga som har med boken att göra, typ "Vad är man beredd att offra för att överleva?" eller "När slutar man vara tonåring?". Sen tänkte vi också att alla måste "casta" böckerna, alltså välja vilka skådisar som borde spela i filmversionen. (Förresten ska Viggo Mortensen spela huvudrollen i The Road!)
* Ring ett studieförbund och anmäl er bokklubb som en studiecirkel, då får man lite pengar till fika och sånt. Och det är bra för studieförbunden!
Kväll med Kulturkoftorna
Ikväll ska den där bokklubben som jag och Cilla drog ihop träffas för första gången. Vi kallar oss Kulturkoftorna. Jag har laddat med bag-in-box-vin, dock inte rött, så jag vet inte om jag kommer att bli diskvalificerad på något sätt.
Cilla valde första boken: The Road, av Cormac McCarthy (som också skrivit No country for old men som ju blev en bra film). McCarthy har vunnit Pulitzer-priset, jag tror det var för The Road. I så fall förtjänar den det - riktigt, riktigt bra. Creepy och sorglig och säregen. Jag tror den blir lätt att diskutera. Jag har en alternativ teori om vad det hela handlar om.
För att sammanfatta: jag rekommenderar den å det varmaste. Språket är lite knepigt att komma in i i början, dock, men den är värd besväret.
Är du med i gaymet?
Det har kommit en ny svensk illrosa komma-ut-bok som snart dimper ner i min brevlåda. Jag blev intervjuad för den för länge sen, och minns inte riktigt vad jag sa... Hoppas den är lika bra som den är snygg!!! En av författarna hade bloggen Den där Manuela som jag gillade, så det är en bra början...
Fler tv-favoriter i storfilmer
Såg just att en av mina favoriter från sorgligt missförstådda tv-serien Popular, Leslie Bibb, har en rätt stor roll i kommande superhjältefilmen Iron Man. Jag undrade just när hon skulle få bli stjärna. (om ni inte såg Popular men känner igen henne så var hon med i Cityakuten ett tag också)
Och så Julie Bentz, som är med i Dexter men som jag framför allt älskar från Angel och Buffy, ska spela kvinnliga huvudrollen i... ehm, Saw 5. Men ändå.
What's not to like?
Jag och J brukar visa varandra gamla favoritfilmer ibland (från hans sida blir det mest Bergman), och idag hyrde jag en av världens mest underskattade filmer; Mr & Mrs Smith. (Vidhåller att Charlie's Angels 2 är en annan)
Jag fattar inte varför den fick så kassa recensioner. Skitbra dialog och skön action. Gillade den nästan ännu bättre den här gången, för nu har man glömt hela Pitt-Aniston-soppan som var så svår att bortse från då.
Och som en kul bonus: två av birollsinnehavarna har blivit tv-favoriter sen jag såg filmen. I Angelinas tjejteam ingår både läkarbruttan från House och en av advokaterna från Boston Legal.
I'm coming up so you better get this slaughter started
Har pojkvänsfritt ikväll och ska vila hjärnan med lite lagom kassa hyrfilmer. Ryckte bland annat åt mig Catacombs, en horrorfilm med två saker som talade för den: Shannyn Sossamon, och Saw-producenterna. Plus att den utspelar sig i katakomberna under Paris.
Men hoppsan, vem spelar Shannyns syrra, om inte en viss Pink, som dessutom ser ut att ha haft lite för kul på Paris klubbar mellan inspelningsdagarna?
Det är mycket svårt, hittills åtminstone, att skaka av sig känslan av att hela filmen är ett enda långt och konstigt intro till en ny gothvideo med Pink.
Men hoppsan, vem spelar Shannyns syrra, om inte en viss Pink, som dessutom ser ut att ha haft lite för kul på Paris klubbar mellan inspelningsdagarna?
Det är mycket svårt, hittills åtminstone, att skaka av sig känslan av att hela filmen är ett enda långt och konstigt intro till en ny gothvideo med Pink.
26 april blir det galakärringar på Torget igen!
Nu är jag munter igen!
Har just avslutat den här redigeringsfasen, och bokat in en ny spelning på Torget den 26 april. Då kommer jag och Anders Sewerinson att göra en uppföljare till vår Galakärringar Galore-kväll, bara för att det var så jävla kul förra gången.
Vi intar DJ-båset och släpper loss galakärringarna igen. Vi har Dusty och Dreamgirls. Vi har Lill-babs och Lil' Kim. Vi har Sandra, Sabrina och Samantha. Vi har Zarah och Shirley (och då menar vi Bassey, inte Clamp). Vi har Grace Jones och miss Jackson if you're nasty. Vi har till och med Britt Eklands gamla disco-platta. Nu behöver vi bara dig. Kom och dansa med oss.
Skriv in i kalendern redan nu. Kom.
Lite inspirationsvideos:
?
?
?
?
?
?
?
?
?
?
?
Jag är 65 % boknörd - vad blev ni?
Tristess-onsdag med Baby Spice
Är forttfarande tristessig. Det KAN förstås ha något att göra med att jag trappat ner dosen på mina lyckopiller. Trodde jag skulle ge mig själv lite fördel med att göra det på våren - för tre veckor sen anade jag ju inte att det skulle vara hej-mitt-vinterland ute nu.
Eller också är det bara att jag fortfarande redigerar manuset.
Lyssnar på Spice Girls-Emmas första soloalbum, hahaha. Det finns vissa skivor som passar så bra när man jobbar och måste höra något som inte griper tag i en på något sätt whatsoever men samtidigt inte är rent-ut-dåligt. Destiny's Childs sista album är just precis sånt också.
Tristess-tisdag
Sitter på Copacabana och för in ändringarna i första hälften av mitt manus. Det är så sinnessjukt tråkigt. Solen lyser in genom fönstren och bländar min skärm, som dessutom är generande smutsig med mystiska rinnmönster. Det ser ut som om jag tvångsonanerat framför den i tio dygn i sträck.
Ja, så ser mitt liv ut idag. Hoppas ni har en muntrare post-påsk-dag.
Ja, så ser mitt liv ut idag. Hoppas ni har en muntrare post-påsk-dag.
Hejdå alla påsk-kärringar!
Nu tar jag ledigt ett tag för att käka snask och bli klar med redigeringen av manuset. Vi hörs efter helgen.
Här är en sjukt rolig blogg ni kan roa er med under tiden: Photoshop disasters
(tack för tipset, Anna A)
(bilden ovanför är ett påskkort jag fick från mitt eget Ari Gold-team på Grand Agency)
David La Chapelle kommer till Sverige!
En av mina absoluta favoritfotografer och videoregissörer, David La Chapelle, kommer till Sverige! Han ska ha en utställning på 2000 kvadratmeter på Factory ute i Nacka. Jag tror vi har några bekantas bekanta, måste försöka få en fotobok signerad av honom eller nåt...
Fråga Olle imorgon
Imorgon är jag och Expressen Fredags Cecilia B Jonsson med i Fråga Olle på Kanal 5. Enligt pressinfon har de tagit med när jag börjar svamla om Martin Björcks penis.
TOPPEN.
Jag hade kunnat tjäna pengar just nu på det här inlägget
Igår eftermiddag fick jag ett erbjudande om att flytta över min blogg till en webtidning. Jag skulle säkerligen få fler besökare och jag skulle börja tjäna pengar på bloggandet.
Det var ett svårt beslut, men jag tackade nej igår kväll. Jag vill inte se bloggandet som ett jobb. Bloggandet skulle bli ett måste, något som jag gjorde för pengar. Undermedvetet så skulle jag börja SE det som ett jobb, även om det inte skulle innebära MER jobb.
Och jag trivs bra här i min lilla hemliga klubben där ni (för mig i alla fall) är en lika stor del av bloggen som jag.
Men det är sjukt svårt att tacka nej till pengar. Tur att J fattar mig och inte tycker jag är galen.
Det var ett svårt beslut, men jag tackade nej igår kväll. Jag vill inte se bloggandet som ett jobb. Bloggandet skulle bli ett måste, något som jag gjorde för pengar. Undermedvetet så skulle jag börja SE det som ett jobb, även om det inte skulle innebära MER jobb.
Och jag trivs bra här i min lilla hemliga klubben där ni (för mig i alla fall) är en lika stor del av bloggen som jag.
Men det är sjukt svårt att tacka nej till pengar. Tur att J fattar mig och inte tycker jag är galen.
Madonnas nya skivomslag
Hm, jag är ytterst skeptisk. Det känns lite som Pantertanter goes Christina Aguileras "Dirrty"-stil, med Kylies nya frisyr ovanpå.
Jag måste nog säga ... fult. Riktigt fult.
Självgod i sömnen
Vaknade i morse, supersprallig, och kände att "herrejisses, Mats, din nästa bok kommer ju att bli skitbra, den har ju massa bra ingredienser och värsta spännande klappjakten de sista 50 sidorna och en annorlunda huvudperson och du är så himla bra på allt, ja, fantastisk till och med!"
Herregud, vad det undermedvetna måste jobba hela tiden... Till saken hör ju att jag lika ofta vaknar och känner precis tvärtom.
Men just idag är jag riktigt peppad, ska jobba med manuset lite ikväll.
Herregud, vad det undermedvetna måste jobba hela tiden... Till saken hör ju att jag lika ofta vaknar och känner precis tvärtom.
Men just idag är jag riktigt peppad, ska jobba med manuset lite ikväll.
Musikalisk kris
Vart tredje fjärde år ungefär så får jag en musikalisk kris. Att jag tröttnar totalt på all musik jag har och inte vet vilken musik jag vill lyssna på istället.
Nu börjar jag tröttna på ledsna pojkar och flickor med gitarr. Förra gången tröttnade jag på all min hiphop. Och så känner jag mig vilsen. Vad ska det bli nu? Klassiskt? Motown? Pudelrock? Snoa?
Aaaaargh.
Och all ny musik känns så jävla tråkig. Antingen superkommersiell r'n'b-gegga eller glättig schlager ELLER pretto och svårt.
Ge mig gärna tips. Det kan vara PRECIS vad som helst, eftersom jag inte vet vad jag längtar efter.
Men det känns som hederlig pop. Längtar efter lite sköna melodier att nynna på.
Nu börjar jag tröttna på ledsna pojkar och flickor med gitarr. Förra gången tröttnade jag på all min hiphop. Och så känner jag mig vilsen. Vad ska det bli nu? Klassiskt? Motown? Pudelrock? Snoa?
Aaaaargh.
Och all ny musik känns så jävla tråkig. Antingen superkommersiell r'n'b-gegga eller glättig schlager ELLER pretto och svårt.
Ge mig gärna tips. Det kan vara PRECIS vad som helst, eftersom jag inte vet vad jag längtar efter.
Men det känns som hederlig pop. Längtar efter lite sköna melodier att nynna på.
Helgerån!
ÄNTLIGEN TV!!!!
Vår tv och bredband funkar igen. Det är så HÄRLIGT. Vill egentligen bara ligga hemma och kolla på skräpteve, vad som helst bara för att fira att det äntligen FUNKAR!
Varför, varför tackade jag ja till att gå och se en monolog om Annika Östberg JUST IDAG?
Varför, varför tackade jag ja till att gå och se en monolog om Annika Östberg JUST IDAG?
Vilken tv-karaktär vill du helst träffa i verkligheten?
Är helt inne i tredje säsongen av Entourage på dvd.
Vince är ju cool, men Ari Gold är fantastisk. Kan inte bestämma mig för om jag vill VARA Ari Gold, gifta mig med honom, ha honom som bästis, eller bara låta honom skända och besudla mig för en natt.
Vilka tv-figurer vill ni träffa i verkligheten?
Den värsta sortens tekniker
är:
1) De som klipper av en högst fungerande sladd utan att förvarna, bara för att den inte är "auktoriserad", så att Comhems tv och bredband försvinner. Hände för snart EN MÅNAD SEN.
2) De som man sen bokar in för att få en auktoriserad jävla sladd, som kommer att kosta skitmycket, och säger ett datum flera veckor fram i tiden - och dessutom "vi kommer NÅN GÅNG mellan ett och fem på eftermiddagen" så att man sitter inlåst en hel fredagseftermiddag och väntar och det hela slutar med att de ÄNDÅ inte dyker upp. Vi har följdaktligen fortfarande ingen tv hemma. Nytt försök den här veckan.
Ge mig mitt liv tillbaka! (Tv=liv)
1) De som klipper av en högst fungerande sladd utan att förvarna, bara för att den inte är "auktoriserad", så att Comhems tv och bredband försvinner. Hände för snart EN MÅNAD SEN.
2) De som man sen bokar in för att få en auktoriserad jävla sladd, som kommer att kosta skitmycket, och säger ett datum flera veckor fram i tiden - och dessutom "vi kommer NÅN GÅNG mellan ett och fem på eftermiddagen" så att man sitter inlåst en hel fredagseftermiddag och väntar och det hela slutar med att de ÄNDÅ inte dyker upp. Vi har följdaktligen fortfarande ingen tv hemma. Nytt försök den här veckan.
Ge mig mitt liv tillbaka! (Tv=liv)
Jag gillar Madonna, and I'm not sorry
Ibland blir jag lite generad över att jag gillar Madonna. Det är liksom så bögklyschigt.
En annan sak som gör mig lite generad över att själv vara ett fan är de mest maniska Madonna-fansen, som blir sådär på-gränsen-till-psykotiska att man inte vill ha NÅGOT gemensamt med dem. Ni vet sorten, de som till och med hävdar att Hey You var en bra låt.
Men okej, nu är det bara så att jag gillar kärringen.
Inte bara för att jag tycker att hon är en cool artist och begåvad låtskrivare. Utan för att just den där tiden under tidiga 90-talet, då hon var världens mest kända faghag, var samma period som jag själv börjat förstå och acceptera att jag var gay. Och just då var hon den enda som sa åt mig att det var okej. Till och med kul.
Det är den sortens tacksamma kärlek som sitter i hela livet.
Och därför måste jag bara tipsa andra som känner som jag om Youtube-klippen där hon blir invald i Rock'n'roll Hall Of Fame häromdagen. Justin Timberlakes presentation är sjukt kul, och hennes tal känns så fint, så fint.
Klipp 1 (introduktionen)
Klipp 2 (Justins presentation)
Klipp 3
Klipp 4
Imorgon är jag gäst i P3 Populär...
...mellan 11 och 12. Ska vara med i nya programpunkten Styrelsen som diskuterar nöjesfenomen.
Har glömt berätta om det mest bisarra av allt i Rom
Om ni är lagda åt det makabra hållet och råkar befinna er i Rom MÅSTE ni besöka det här stället. Det är en krypta med sex altare, och ALLT är uppbyggt av skelettdelar från 4000 munkar. Altare av kranium, taklampor av ryggrader, höftben i solformationer på väggarna... Dessutom finns begravningsjord hämtad från Jerusalem och lite mumier här och där.
Om jag förstått det rätt så är tanken att man ska påminnas om livets förgänglighet - och att livet fortsätter efter döden. Väggarna är fullproppade av kristen symbolik, skapade av människorester, och i det sjätte och sista rummet ("De tre skelettens krypta") står det: Det ni är nu har vi en gång varit. Det vi är nu skall ni bli.
Det är väldigt Buffy-esque och heavy metal-video (särskilt som ord som Sepultura finns med på väggarna). Men på riktigt.
Teatergrillen med bästsäljarna
Igår var det Pocketgala, för alla författare som sålt så många pocket att de fått Silverpocket (30 000 +), Guldpocket (50 000+) och Platinapocket (100 000+). Jag var inte med i denna framgångsrika skara, men mötte upp några kollegor (både rutinerade och nyblivna officiella bestsellers) på Teatergrillen och firade med dem.
Sjukt trevlig kväll. Camilla Läckberg (SHIT vad snygg hon blivit! Hon har gjort nån superintensiv detox-kur) och hennes Martin Melin var helt nykära och sådär uppenbart på väg hem och myyyyyyyyyysa när de gick, hehehe. Denise Rudberg har skaffat skitsnygga pilotglasögon i posh tantmodell som ser ut som en blandning mellan modechef på ELLE och en Margareta Öhman för 2000-talet. Kul diskussioner uppstod också, då allas respektive började jämföra krigshistorier om hur-det-är-att-vara-ihop-med-en-författare.
Och nästa år, då jävlar ska jag ta silver för Bekantas bekanta!
Känner mig rätt peppad nu, ska börja redigera första hälften av manuset denna vecka. Det är första manustvätten, mycket ska läggas till, ännu mer ska tas bort, och första gången är alltid lite jobbig - det är så mycket pinsamheter som flödar ur en när man bara måste få ur sig själva historien. Har liksom gått omvägar runt pappershögen de senaste dagarna.
Sjukt trevlig kväll. Camilla Läckberg (SHIT vad snygg hon blivit! Hon har gjort nån superintensiv detox-kur) och hennes Martin Melin var helt nykära och sådär uppenbart på väg hem och myyyyyyyyyysa när de gick, hehehe. Denise Rudberg har skaffat skitsnygga pilotglasögon i posh tantmodell som ser ut som en blandning mellan modechef på ELLE och en Margareta Öhman för 2000-talet. Kul diskussioner uppstod också, då allas respektive började jämföra krigshistorier om hur-det-är-att-vara-ihop-med-en-författare.
Och nästa år, då jävlar ska jag ta silver för Bekantas bekanta!
Känner mig rätt peppad nu, ska börja redigera första hälften av manuset denna vecka. Det är första manustvätten, mycket ska läggas till, ännu mer ska tas bort, och första gången är alltid lite jobbig - det är så mycket pinsamheter som flödar ur en när man bara måste få ur sig själva historien. Har liksom gått omvägar runt pappershögen de senaste dagarna.
Vad läser ni just nu?
På mitt nattduksbord: Female Chauvinist Pigs, av Ariel Levy. Kom för ett par år sen.
En riktigt bra tankeväckare om kvinnor som förvandlar andra kvinnor (och sig själva) till sexobjekt och kallar det frigörande.
Det är smart, roligt och utan alltför hårda slag med pekpinnar. Levy får in Paris Hilton, tjejgäng som går på strippklubb (för att se tjejer som strippar), OS-medaljörer som viker ut sig, kvinnliga Playboy-prenumeranter och Jenna Jamesons framgångar i sina analyser (och då har jag bara läst första kapitlet än). Jag håller inte med om allt, men den får mig att tänka i nya banor. Vilket alltid är fantastiskt.
Vad läser ni?
Mediablitz junior
Här på SVT:s sida kan man kolla mig som bisittare i Lantz från i fredags.
Och här är en liten intervju jag gjort för en skönhetssajt.
Och här är en liten intervju jag gjort för en skönhetssajt.
2 1/2 nya minuter med Carrie, Miranda, Samantha och Charlotte
Egentligen är jag av princip MOT trailers som visar för mycket av handlingen.
Men nya Sex and the City-trailern går inte att motstå. Om man är Mats Strandberg, åtminstone.
Hoppsan - Buffy får till det med en tjej!
I ett nytt nummer av Buffy-serietidningen hamnar allas vår slayer i säng med en kollega - en kvinnlig sådan.
Det är alltså inte bara Willow som ägnar sig åt dylikt längre. Tänk om DE blir tillsammans?
Fast förmodligen inte. "We?re not going to make her gay, nor are we going to take the next 50 issues explaining that she?s not. She?s young and experimenting, and did I mention open-minded?" säger Joss Whedon till NY Times.
Coolt!
Grät framför finalen
Vi har just sett Project Runway-finalen. Vi grät på slutet.
Har haft två sköna middagsbjudningar i helgen och druckit alldeles för mycket vin, så kanske var jag extra känslig.
Men herregud, det var reality när det är som vackrast.
OBS: Gå inte in bland kommentarerna om ni inte sett programmet än - där finns spoilers!
Har haft två sköna middagsbjudningar i helgen och druckit alldeles för mycket vin, så kanske var jag extra känslig.
Men herregud, det var reality när det är som vackrast.
OBS: Gå inte in bland kommentarerna om ni inte sett programmet än - där finns spoilers!
Årets första riktiga bokbesvikelse
Läser just nu Celebutantes, som just kommit ut på svenska och heter Galaprinsessor. Skriven av Amanda Goldberg (dotter till en superproducent i Hollywood) och Ruthanna Hopper (dotter till Dennis). En roman som ska avslöja allt om livet bakom kulisserna i Lala-land, en hektisk vecka inför Oscars-galan. Skriven av två kvinns som är födda in i Hollywoods toppskikt. Hade sett fram emot några sköna guilty-pleasure-stunder med den i sängen.
Men den är så jävla. jävla, jävla dålig. På alla sätt. Framför allt är den fruktansvärt tråkig. Jag fattar det inte, jag älskar när amerikaner gör sån här teve, men jag avskyr alltid de amerikanska böckerna i genren.
Så om budskapet inte riktigt nått fram än så förtydligar jag här: Undvik till varje pris (och jag vill inte ens tänka på hur kass den måste bli i svensk översättning)! Nån som läst? Vill veta vad ni tyckte!
En eftermiddag på planeten Lantzarote
Det var verkligen skitkul att vara med som bisittare i Lantz. Men efteråt kändes det som jag sprungit maraton. En rent fysisk ansträngning att försöka vara extremt på alerten i två timmar. Tant Lantz hjärnvindlingar är ju ganska kaotiska, så det gäller att hänga med i svängarna på planeten Lantzarote...
Ett sammandrag av programmet sänds i SVT ikväll kl 1930. Och radioprogrammet ligger på sr.se, tror jag.
Nu laga middag. Eller ja, värma den.
Ett sammandrag av programmet sänds i SVT ikväll kl 1930. Och radioprogrammet ligger på sr.se, tror jag.
Nu laga middag. Eller ja, värma den.
Jag är bisittare hos Annika Lantz imorgon...
...och dyker alltså upp i P4 + SVT. Ska bli roligt. Har en liten överraskning till tant Lantz, som fyller 40.
Måste måste måste bli av med den här föraningskänslan av förkylning tills dess. Råsaftcentrifugen går på högvarv med citron, morot och ingefära. Jag kommer förmodligen vara orange i rutan. Som en Paris Hilton under hennes värsta överdosering på spraysolbränna.
Måste måste måste bli av med den här föraningskänslan av förkylning tills dess. Råsaftcentrifugen går på högvarv med citron, morot och ingefära. Jag kommer förmodligen vara orange i rutan. Som en Paris Hilton under hennes värsta överdosering på spraysolbränna.
Och det är därför J är världens bästa pojkvän
J reser bort i helgen för att kolla på några kompisars utsocknes premiärer (ja, plural: fredag Ringaren i Notre Dame i Helsingborg, lördag Den girige i Borås).
Själv ska jag ha middag på fredag för Patsy och Sewer, och har ynkat länge om det - jag är kass på att laga mat, och de är superduktiga = prestationsångest.
Men när jag kom hem igår hade J lagat hela middagen åt mig. Fast han inte ens ska vara med och äta den. Så nu behöver jag bara värma upp de små kronärtskocks-timbalerna, tillsätta gorgonzola i såsen som hör till, och värma upp pajen med mandel och lök. Plus pudra socker över efterrätten.
Själv ska jag ha middag på fredag för Patsy och Sewer, och har ynkat länge om det - jag är kass på att laga mat, och de är superduktiga = prestationsångest.
Men när jag kom hem igår hade J lagat hela middagen åt mig. Fast han inte ens ska vara med och äta den. Så nu behöver jag bara värma upp de små kronärtskocks-timbalerna, tillsätta gorgonzola i såsen som hör till, och värma upp pajen med mandel och lök. Plus pudra socker över efterrätten.
What a difference a gay makes
Köpte lite presenter till min BFF Anna i Italien, bland annat en liten flarra med hudkräm som luktar vanilj och muffins. Tydligen har den här lukten delat hennes kontor i två läger: de som hatar den och sitter och kvider, och de som älskar den och måste springa fram till henne en gång i timmen och sniffa.
Den har till och med dykt upp på ett par bloggar nu:
Kanonkillen
Wisefool
Den har till och med dykt upp på ett par bloggar nu:
Kanonkillen
Wisefool
Det låter som en dålig idé, men det är det inte
Ett av de flytande inköpen från Rom: en likör gjord på ... kronärtskocka!
Svingott. Lite åt Fernet-hållet, men mildare. Bra för matsmältningen, sägs det.
Årets roligaste klipp?
Okej, först en snabb recap: Komikern Sarah Silverman är tillsammans med en annan komiker, Jimmy Kimmel. Han brukar driva med Matt Damon i sin talkshow. Så när Sarah gästade Jimmys talkshow hade hon förberett den här fantastiska lilla musikvideon:
I'm fucking Matt Damon
Och sedan gjorde Jimmy Kimmel ett sjukt stjärnspäckat svar, som garanterat får din haka att lägga sig bekvämt tillrätta på golvet:
I'm fucking Ben Affleck
I'm fucking Matt Damon
Och sedan gjorde Jimmy Kimmel ett sjukt stjärnspäckat svar, som garanterat får din haka att lägga sig bekvämt tillrätta på golvet:
I'm fucking Ben Affleck
Årets mest oväntade comeback?
I en av fyravånings-klädaffärerna i Rom såldes nyproducerade Monchichi, bland jeans och kepsar och tröjor.
Själv har jag en Monchichi-sparbössa. Fem kronor på loppis i Skåne.
Låt oss göra REVOLUTION mot dåliga översättningar
Okej, alla vet att sisådär 97 % översättarna som jobbar för tv är urusla. Visst, de har dåliga löner och avtal. Stress och dåliga förutsättningar. Men många gör misstag som är snudd omöjliga om man är någorlunda orienterad i det engelska språket. Och det driver mig till vansinne.
Men om man köper en dvd-box, alltså verkligen betalar för en produkt, tycker jag man ska kunna förvänta sig kvalité. Jag kollar nästan alltid på amerikanska serier med engelsk textning, men Boston Legal är fullpepprat med juridiska termer och jag hade föredragit att kolla det med svenska texter.
Men det GÅR inte.
Om advokater står på sitt kontor och pratar om viktiga "records", hur är det möjligt att översättaren tror att de pratar om SKIVOR?
Om advokater pratar om en kollega som extraknäcker, hur kan översättaren kalla "moonlighting" för MÅNSKENSJOBB?
DN-drömmar
Har börjat prenumerera på DN och imorse låg den på hallmattan och väntade för första gången. Känns trevligt, vuxet. Ser framför mig hur jag ska sitta i köket med J och sippa latte och läsa tidningen. Slåss om Kultur-delen lite sådär tokroligt busigt. Skicka den otroligt intressanta debattartikeln över bordet så att vi kan föra djuplodande samtal.
Jodå. Fast just idag ligger den fortfarande kvar på hallmattan.
Jodå. Fast just idag ligger den fortfarande kvar på hallmattan.
Också en början på veckan
Vaknade i morse av en vidrigt käck telefonförsäljare som frågade efter J. När jag svarade att han inte var hemma sa de käcka telefonförsäljaren: "Är det sonen i huset jag talar med?".
Hmmm. Undrar om jag lät som en sjuåring eller som en målbrottsgäll pubertetsunge.
Hmmm. Undrar om jag lät som en sjuåring eller som en målbrottsgäll pubertetsunge.
Lite samlade intryck efter en vecka i Rom
Trött, fet och blank efter en veckas ost- och choklad-mulande i Rom.
Men nöjd. I garderoben hänger lite nya sköna plagg, bland annat den ultimata trench coaten, och i badrummet står sköna badgrejer som är välsignade av katolska munkar.
En liten summering.
DET POSITIVA MED ROM:
* Vackert. Såklart. Historiens vingslag och allt det där.
* Glassen. Sista gelaton mumsades i eftermiddags - i sol och 19 grader i skuggan - och smakerna för dagen var pinjenöt, Nutella och kastanj.
* Maten. Måste tipsa om en vegetarisk gourmet-restaurang, Arancia Blu. Men nästan allt är gott i Italien.
* Shoppingen. Kläder, visst, men framför allt alla marknader.
* Vädret. Som vanligt var det finast väder dagen som man ska åka hem, men det har varit skönt hela veckan - lagom svalt för kavaj. Som svensk sen april, typ.
* Människorna vi lärde känna. Som Barbara, som spelar träsktroll i ett av Italiens största barnprogram.
* St Peters-kyrkan. Otroligt, såklart. Köpte en doppresent till min guddotter. Och som en bonus blev jag av med en fobi. Jag som har bakvänd svindel (blir yr när jag tittar upp på hög byggnad/innertak från marken) höll på att få mental kollaps därinne (hello, 190 meter i takhöjd!), hela mitt inre ville fly skrikande, men jag bet ihop - och jag tror att jag blivit av med svindeln för gott medelst chockterapi, för sen kände jag inte av den vilka kyrkor vi än gick i (och jag kan få svimningskänsla av att gå in i en vanlig gympasal).
DET NEGATIVA:
* Teven. Vi hade 99 kanaler på rummet, men 97 av dem var riktig ful-teve. Typ TV3:s gamla Tutti Frutti. Bara pattar och tjejer utan småbyxor som hoppade trampolin. Eller porrvarianter av ring-in-och-vinn-programmen, men här var det ring-in-och-runka. Stackars programledartjejer som satt i polyester-raffset och såg utråkade ut.
* Hundbajs ÖVERALLT på gatorna. Och det var inga små högar heller.
* SVINDYRT. Vi gick till en rålyxig hotellbar - då är det okej att en Coca-Cola kostar hundra spänn, det är liksom en del av grejen. Men en dubbel espresso kostar fyrtio spänn på de flesta ställen, inklusive saggiga små fik på skumma bakgator.
* Snorkattityd hos nästan alla som jobbar i butik eller fik. Lite öststats-buttert och surt, liksom. Och det ÄR jobbigt att så få pratar engelska - särskilt i kombination med att de beter sig som om man kommer och stör dem när man försöker beställa nåt.
* Massor av uteliggare och tiggare med magra hundar. Medelklassångesten skriade konstant.
Kan till sist passa på att rapportera att Roms gayklubbar har namn som låter som Stockholms gayklubbar i början av 90-talet: Coming Out, Shelter, Garbo...
Var dock bara på Coming Out, men sen fick vi gå för det skulle vara flatfest med S/M-tema.
Men nöjd. I garderoben hänger lite nya sköna plagg, bland annat den ultimata trench coaten, och i badrummet står sköna badgrejer som är välsignade av katolska munkar.
En liten summering.
DET POSITIVA MED ROM:
* Vackert. Såklart. Historiens vingslag och allt det där.
* Glassen. Sista gelaton mumsades i eftermiddags - i sol och 19 grader i skuggan - och smakerna för dagen var pinjenöt, Nutella och kastanj.
* Maten. Måste tipsa om en vegetarisk gourmet-restaurang, Arancia Blu. Men nästan allt är gott i Italien.
* Shoppingen. Kläder, visst, men framför allt alla marknader.
* Vädret. Som vanligt var det finast väder dagen som man ska åka hem, men det har varit skönt hela veckan - lagom svalt för kavaj. Som svensk sen april, typ.
* Människorna vi lärde känna. Som Barbara, som spelar träsktroll i ett av Italiens största barnprogram.
* St Peters-kyrkan. Otroligt, såklart. Köpte en doppresent till min guddotter. Och som en bonus blev jag av med en fobi. Jag som har bakvänd svindel (blir yr när jag tittar upp på hög byggnad/innertak från marken) höll på att få mental kollaps därinne (hello, 190 meter i takhöjd!), hela mitt inre ville fly skrikande, men jag bet ihop - och jag tror att jag blivit av med svindeln för gott medelst chockterapi, för sen kände jag inte av den vilka kyrkor vi än gick i (och jag kan få svimningskänsla av att gå in i en vanlig gympasal).
DET NEGATIVA:
* Teven. Vi hade 99 kanaler på rummet, men 97 av dem var riktig ful-teve. Typ TV3:s gamla Tutti Frutti. Bara pattar och tjejer utan småbyxor som hoppade trampolin. Eller porrvarianter av ring-in-och-vinn-programmen, men här var det ring-in-och-runka. Stackars programledartjejer som satt i polyester-raffset och såg utråkade ut.
* Hundbajs ÖVERALLT på gatorna. Och det var inga små högar heller.
* SVINDYRT. Vi gick till en rålyxig hotellbar - då är det okej att en Coca-Cola kostar hundra spänn, det är liksom en del av grejen. Men en dubbel espresso kostar fyrtio spänn på de flesta ställen, inklusive saggiga små fik på skumma bakgator.
* Snorkattityd hos nästan alla som jobbar i butik eller fik. Lite öststats-buttert och surt, liksom. Och det ÄR jobbigt att så få pratar engelska - särskilt i kombination med att de beter sig som om man kommer och stör dem när man försöker beställa nåt.
* Massor av uteliggare och tiggare med magra hundar. Medelklassångesten skriade konstant.
Kan till sist passa på att rapportera att Roms gayklubbar har namn som låter som Stockholms gayklubbar i början av 90-talet: Coming Out, Shelter, Garbo...
Var dock bara på Coming Out, men sen fick vi gå för det skulle vara flatfest med S/M-tema.