Mats Strandberg

Alltså, den där värktablett-reklamen med Rafael Edholm är så¨otroligt pinsam på så många sätt. Såg den nyss och förstod först nu att allt går ut på att han egentligen vill ha sex med kvinnan och därför blir besviken när hon börjar prata om värktabletten. Jag vet, det är puckat av mig att förstå det först nu, men det är svårt att hänga med när man måste titta bort de första hundra gångerna för att alltsammans är så genant fult gjort. Dessutom: varför skulle han vilja ha sex när han huvudvärk? Och med henne???
Och så det där crazy slutet, att det zoomar ut och man visar att det bara är en studio, som om man inte fattat det innan. Och sen när hon gläfser "men kan han inte få en sån där tablett nu då?" så tror man ju att hon är Satan. Och att Rafael Edholm sålt sin själ till henne, hoppas han fått bra betalt.

Såg den senaste Harry Potter igår, den om Fenix-orden, på dvd. Fattade verkligen ingenting, jag har inte läst böckerna. Det enda jag var riktigt säker på var att jag skulle varit livrädd om jag sett den när jag var liten. Herregud, det där spöket i biblioteket i första Ghostbusters-filmen (se nedan) gav mig men för livet, och det var ju en baggis i jämförelse med Valdemort och hans hantlangare...



Såg dessutom vuxenskräckisen Black Christmas, mest för att Michelle Trachtenberg var med och för att omslaget trumpetade att den var gjord av skaparna av Final Destination-trilogin, som jag älskar. Michelle var skitsnygg men filmen var kass, kass, kass. Helt ospännande och drev med sig själv på det där 90-talsaktiga sättet som varken blir kul eller spännande. Buuuuu.

Tog tag i mopphink och Wettex-trasa igår, julstädade med Kylies nya skiva på hög volym. Har inte bestämt mig än för vad jag tycker. Men jag kan citera Popjustice, fritt ur minnet, det var ungefär såhär: "And for all the gays... yes, there are lots of songs where it sounds like Kylie has swan feathers shooting out of her ass". Hahahaha.
Såhär inledningsvis tycker jag mest att Kylie låter som Britney. Precis som Britney lät som Kylie på sin förra skiva.
Funkade bra att moppa i takt, i alla fall.
Är bortrest på första advent så jag har smygstartat med julpyntet. Tomteformade lampan ligger och glor på mig nu, i sällskap av halmgrisen som Anna T gav mig, och i sovrummet vakar de två porslinstomtarna.

Har förresten önskat världens bästa julklapp till mig och J av mamma och pappa, och jag vet redan att vi får den: en storstädning av en städfirma, så man en gång för alla får rent i varenda vrå efter allt renoverande. Fatta skönt att slippa göra det själv!

Jag hatar att städa. På min juristkompis arbetsplats får alla några timmars städhjälp hemma gratis av företaget. I och för sig är det väl en djävulsk plan för att de ska hinna jobba mer, men hellre det!!!

Har fått omtag på förkylningen igen. Vaknade klockan fem på kvällen och spottade och fräste. Käkade frukost och ringde Popmorsan, som kom över efter jobbet. Vi knäckte en flaska fusk-champagne som skramlade i min kyl, satt och snackade om tusen saker samtidigt, rökte så att köket luktar röv just nu, men det var det så värt.
Behöver jag ens säga att jag känner mig ännu mer förkyld nu?
Och nu måste jag börja jobba. Lyckligtvis behöver jag inte skriva nåt idag, bara researcha.
Mitt liv är så konstigt och upp och nervänt ibland.

Månpocket bestämde sig för att göra ett nytt omslag till pocketutgåvan, eftersom de vet vad som funkar på pocketfronten. Det är annorlunda, men jag gillar det. Vad säger ni?
Pocketen släpps 21 december.

Aaaah, nu har jag träffat min fyra dagar gamla guddotter, och hon är helt fantastisk! Så sjukt söt. Och stark. Och hon har ingen hemsk gäll bebisröst än utan bräker mest lite gulligt när hon är missnöjd.
Man kan ju verkligen sitta och kolla på deras miner hur länge som helst. Som en alkad gammal tant, helt okontrollerat. Fast bara ljuvligt.
Saknar henne redan!

Här sitter jag en lördagsnatt och skriver personbeskrivningar på alla karaktärer till nästa bok.
Det är skitbra att ha, jag lärde mig det när jag skrev Bekantas bekanta. Jag skriver upp hur de ser ut, deras karaktärsdrag, ungefärlig politisk åsikt, smak på film och musik och tv, klädstil, favorituttryck, bakgrund... så att jag alltid ska veta precis hur de beter sig i olika situationer sen. Det är skitkul, faktiskt.

Samtidigt börjar det dra ihop sig för pocketsläppet av Bekantas bekanta. 21 december kommer den! Och den kommer ha ett helt nytt omslag - ibland gör ju pocketförlagen så, för att andra sorters saker funkar på pocketomslag. Jag har mailat dem nu och frågat om jag får lägga ut det på bloggen, så förhoppningsvis får jag göra det snart.

Jag har lärt mig det av Anna A.
1) Sätt på P1.
2) Ligg kvar i sängen jättelänge.
3) Förundras. P1 är till 90% skitbra, unikt och mysigt och smart.

Alltså, jag är så helt besatt av Six Feet Under just nu. Det är en serie som tjänar på att ses i ett svep, jag fattar alla karaktärerna på en helt ny nivå. Men jag kan ju inte påstå att jag exakt blir MUNTER av att plöja den såhär. All ångest blir väldigt kompakt. Avslutade säsong 3 inatt och den är nästan värst, för alla är så trasiga. Keith och David är idel parterapi och trekanter och tryckt stämning, Lisa och Nate är paret man absolut inte vill hamna vid samma bord som på en middag, Claire och Russell och Olivier i det där klaustrofobiska klassrummet... Plötsligt är det Brenda som känns som den sunda, friska fläkten.
Måste börja göra mig i ordning nu, ska på kalas med Aftonbladet Söndag-redaktionen ikväll, ska bli skitkul eftersom jag jobbar hemifrån och nästan aldrig träffar dem. Ändå är de det närmaste arbetskamrater jag har. Jag menar, jag älskar att frilansa och jag tror aldrig att jag skulle palla med att vara anställd igen, inte som det känns nu, men jag kan sakna det där automatiska sociala livet man får på en arbetsplats.

Låg vaken till 7 i morse och kollade Six Feet Under och käkade varma mackor. Ibland blir jag inte trött av alkohol utan bara speedad. Inte ens min nypressade korsordstidning kunde få mig att slappna av.
Förvånansvärt nog inte det minsta bakis idag. Däremot körde jag igång med en mastodonttvätt och kom inte ut ur lägenheten på flera timmar, hade ingen frukost hemma, gick in i strumpsorteringskoma och passade på att ha ett långt samtal med mamsen, för en gångs skull var det jag som försökte förhala samtalet och dra ut på det så länge som möjligt.
Har äntligen jobbat klart för idag nu, skrivit en Aftonbladet-text och gått igenom mailskörden, måste nog tillbaka till familjen Fisher.

Det har känts så länge som om hela dealen med en pojkvän i Borås har gett mig det sämsta av två världar. Men just nu, packad en onsdagnatt, känns det som jag kanske kan få det bästa av två världar istället.
Har varit på Torget och sett Tollie & Dolores combeack-show. Eller deras greatest hits. Eller vad de nu vill kalla det. Och det har varit så fab, med mina sköna vänner, och jag gillar läget med livet just nu, fastän J inte kommer komma hem i helgen som det var tänkt, det var lite som en skön singelkväll med bonusen att slippa baksidorna av att vara singel, ensamhetsnojan, att istället veta att hur full och odräglig man än blir finns det nån ute i världen som tycker att man är bäst.

Har ett bord fullt med anteckningar inför nästa bok, och nu ska jag börja bringa ordning i dem - eller åtminstone försöka. Skriva ner allt i datorn, en tidslinje över händelserna och små karaktärsbeskrivningar.
Det känns lite som att börja kasta sand ner i Grand Canyon för att fylla igen hålet. Oändligt stort.

Har just sett sista avsnittet av säsong 2 av Six Feet Under. Jag måste vara känsligare än nånsin för jag lipar hela tiden. Men allra mest lipar jag när Claire gör sina trevande första försök att hitta en mening med livet. Som när hon sitter på ansökningsintervjun för konstskolan och för första gången grinar över sin pappas död och inser medan hon säger det att hon behöver det här nya sättet att deala med allt som hänt.
Claire måste vara en av tv-världens mest välskrivna karaktärer. Jag älskar alla i Six Feet Under, särskilt själva familjen Fischer, men Claire... hon toppar alla.
Jag tror att SFU är en sån där serie som man kan se om hur många gånger som helst, och vem man identifierar sig mest med är beroende av vilken fas i livet man själv befinner sig i. 
Och hela tiden får jag ångest för de flesta tanter som dör i början av avsnitten är inte så mycket äldre än min mamma.

Till en tjej!
Tyvärr är det besöksförbud på BB för halva världen är sjuk och bebisarna får inte bli smittade. Men till helgen ska jag träffa henne.
Föredraget gick också bra, så nu ska jag fira med en påse Twist och Six Feet Under på dvd!

Idag ska jag på en Månpocket-fest och berätta om Bekantas bekanta för sisådär 60 st pocketinköpare. Kul, men svettigt. Har bränt en skiva med alla eurotechno-favoriter som jag tänkte lotta ut, alternativt köra en introtävling. Hoppas det uppskattas...

Roxy har öppnat en skitcool klubblokal i källaren brevid restaurangen, var där på invigningen ikväll. Det är nåt visst med klubbar i källare. Allt känns genast mer dekadent. Träffade gamle gayräven Jon Voss som skämtade om att "på vår tid kämpade vi för att få upp gayklubbarna från källarlokalerna, och nu vill ni ungdomar bara ner under marken igen". Och så är det väl.
Dessutom är det MYCKET bra att de har ett rum därnere med röda draperier och schackrutigt golv, så man vill leka Twin Peaks och dansa dvärgdansen därnere. Jag blev sjukt sugen på att ha en maskerad därnere, alla fick komma som sin favortfigur från serien. Eller ännu bättre; jag och J gifter oss med Twin Peaks-tema, jag är Laura och insvept i plast, han är BOB.

Pratade med min kusin, hennes värkar har börjat nu, och - eeeew - slemproppen har rykt för länge sen. Återigen: eeeew. Men fan vad jag längtar efter att få se vem som gömt sig där inne!

Käkade middag efteråt med Totte och Elvis. Kollade Cityakuten (missade Kobra fast jag sett fram emot det), halva Beckham-dokumentären, Dexter och sen resten av Beckham inspelad på video. Blev besviken på den sistnämnda - gammal skåpmat. Men satan, vad snygg han är. Jag tycker bara det är gulligt att han låter som om han svalt helium.

Det finns inget som gör mig så irriterad som martyrer, och ja, det har med min uppväxt att göra, och ja, jag har martyr-tendenser själv ibland. Det är hemskt!
Nu kände jag mig tvungen att läxa upp en stackars vän på mejlen för hennes martyrfasoner, men jag gjorde det av ren kärlek. Jag tror att jag är medveten om alla mina irriterande drag, men jag kanske missat vissa helt, och jag hoppas att mina vänner ska påpeka dem isåfall - sen kan jag själv ta ställning till om de har rätt, och om det i så fall är nåt jag vill ändra på. Men det är knepigt det där.

Min laptop har verkligen varit genant skitig äckligt länge. Får alltid snegla i ögonvrån när jag fäller upp den ute bland folk. Och så började jag fantisera om hur mycket baciller som säkert gonade sig på tangentbordet.
Fick panik. Gick loss med Yes-spray, tandpetare mellan alla tangenter, och sen Yes-indränkt eltandborste på alla ytor, och till sist torktrasa.
Jaha, och det var min intressanta söndag.
Förkylningen börjar lägga sig, men det känns fortfarande som om Bantar-Björn sitter på min bröstkorg, svårt att andas.

Jag fattar inte varför det ska vara så svårt för mig att hålla isär John Cusack och Edward Norton, men jag tar hela tiden fel på dem. Senast nedan, i 1408-inlägget (men jag har ändrat det nu, efter banning från en besökare).

Ett annat klassiskt exempel är ju Bill Paxton och Bill Pullman. Och jag kan aldrig skilja på systrarna Graaf, varken till utseendet eller vem som är känd för vad.

Vilka blandar ni ihop?

Emma Gray Munthes recension i Aftonbladet av Saw IV hade en alldeles briljant rubrik: Moral(kladd)kaka. Hahahahahaha.
Hon sågar den förstås som alla andra men jag och Juliette Lewis-kopian ska gå och se den ikväll.

UPPDATERING: Nä, den var inte mycket att hänga i julgranen. Lite för rörig och en twist för mycket - okej att Jigsaw är ett geni, men så väl kan man inte planera exakt vad som ska hända.

Så är man förkyld igen, hat hat hat. Känns som om kroppen håller på att falla samman en bit i taget.
Hängde med Totte och Elvis igår, kollade på Idol och käkade jordnötsringar. Kände oss lite chockade av att vi tyckte Carola hade flera vettiga saker att säga. Pratade med J i telefon som tyckte samma sak. Existensiell ångest utbröt.



Sen kollade vi 1408, Håfströms film med John Cusack i ett spökande hotellrum. Gillar idén, hade hoppats på lite The Shining komprimerat till 40 kvadratmeter, men jisses vad 1408 var trist. Jag var helt med på noterna fram tills lågbudgetspökena började visa sig, och sen när det börjar rinna blod ur väggarna insåg jag att den här filmen höll på att spåra ur, och när.... ja, jag ska inte avslöja, men 1408 tappar all styrsel och fart och poäng och blir bara en soppa av saker som känns helt plockade ur luften. Och det händer TIDIGT i filmen.
Man är så bortskämd med bra tv nu för tiden att man inte alls kan aceptera såna här filmer som inte vet vad de vill säga. Jag menar, ett dåligt avsnitt av Supernatural är ändå hundra gånger bättre.

Det är James Lipton, som för oss är mest känd som gubben som har de där sköna, stillsamma kändisintervjuerna inför skådiselever i programmet Inside The Actor's Studio.
Har just fått hem hans splitt nya självbiografi, Inside Inside, från Adlibris. Den ska tydligen vara hur packad som helst med sköna skrönor och gossip om superstjärnorna. Yum yum.

Två nätter i rad har jag tvingat J att sova med ett par svarta kalsonger på huvudet. Han är ljuskänslig när han ska sova, men jag måste få kolla på tv när jag inte kan sova.

...att dottern i nya grannfamiljen låter PRECIS som Cameron Diaz?

Är du en av de där som ofta säger "Jo men man borde ju äta mindre kött..."? Hyr Fast Food Nation, ny på dvd. Full med storstjärnor och äckliga slakteribilder och... eh, spännande fakta om branschen. Filmen gör det lättare att sluta med kött, jag lovar.

Nu kan jag berätta att min barnbok kommer att publiceras hos Vulkan, ett projekt som är helt nystartat - faktiskt så nystartat att det inte ens startat officiellt än. Det är Sigge Eklund och Linda Skugge som ligger bakom det. Nu ska det fixas med layout och illustrationer och annat, men jag hoppas att den kommer att vara färdig till julhandeln.
Känns som en jävligt skön pepp efter det där otroligt deprimerande beskedet att min krönikesamling är uppskjuten, på grund av vissa problem som ligger helt utom min kontroll, vilket gör det ännu mer frustrerande.

Det här är mitt utkast till baksidestexten på barnboken:

Det här är berättelsen om hur vampyrflickan Betty blir kompis med den mörkrädda människoflickan Nova. Och det spännande, hisnande äventyr de råkar ut för när de måste stjäla tillbaka ett par löständer från den ondskefulla Frankenstina och hennes ludne medhjälpare Fjäskis.

Det här är berättelsen om hur man övervinner mörkrädsla, och om hur vampyrer och människor inte är så olika som man kan tro.

Yay, väskan är återfunnen, älskade underbara Connex, helgat varde ditt namn! Ny tro på mänskligheten, fåglarna kvittrar i skyn etc etc.
Dessutom coolt raspig matrona i telefonen som uppmanade mig att räkna upp allt som fanns i väskan, och jag tackade gudarna för att det inte låg några geisha-kulor och skramlade på botten.



Har drömt om kändisar hela natten. Demi Moore var med och hade brutit ett ben och jag försökte få tag på Madonna för att få veta hur lång Demi var så att jag kunde köpa en strass-krycka till Demi i present (precis som den Tyra köpte till Rhianna i verkligheten) men Madonna svarade inte. Jag ägnade också en stor del av drömmen åt att trösta Alex Schulman för nåt, och sen mötte Guy Ritchie upp mig i nån slags presentbod här i Borås och vi provade strasskryckor.

* Skulle till J idag, vaknade yr av trötthet eftersom ryggjäveln hållt mig vaken halva natten, stressade till Centralen.

* Glömde min väska på tunnelbanan. I den låg min kalender, sista avsnitten av Supernatural och hela En förlorad värld på dvd, researchböcker, småbyxor och rakhyvel.

* I väskan låg också mina mediciner, vilket innebar att jag var tvungen att panikstressa hem igen för att hämta mer, och höll på att missa tåget till Borås.

* X2000-tåget till Borås hade nåt fel, så att det svajade och krängde helt sinnessjukt mycket. Blev åksjuk.

* Bredvid mig satt en alkis som i princip blev ledd till sin plats av konduktören. Han drack Rekorderlig Cider, extra stark, och rapade hallonpustar. Ciderburken flög fram och tillbaka på bordet och jag visste att den när som helst skulle landa i mitt knä. När han dessutom började lyssna på cd-freestyle och GNY flydde jag fältet.

* Blev sittandes i cafévagen, jätteåksjuk, mitt emot två klängande barn med mamma som verkade snäll men en smula hjälplös i sammanhanget.

* Ny panik när jag insåg att jag ska på möte så fort jag kliver av tåget när jag är tillbaka i Stockholm och inte har några fina kläder att ta på mig då.  Eftersom de låg i väskan.

Ringde SL och tydligen tar det 1-2 dagar innan Hittegods får in... ja, hittegods. Hoppas bara att nån lämnar in väskan. Nån snäll och vänlig människa, sådär så jag kan skriva på bloggen sen att  "åh, kvitter kvitter, vad bra allt känns nu, tillbaka tron på mänskligheten"...

Frisk efter matförgiftningen men nu har jag fått värsta ryggkramperna ända från nacken till fotknölen på höger sida. Helst!

Det är helt sjukt hur snabbt man glömmer bort hur det känns att vara frisk.

Galakärring-kvällen på Torget var så jävla rolig, massa sköna människor! Tyvärr blev jag matförgiftad igår kväll, så jag var själv inte direkt i toppform... men ändå, det var skitkul. Ska logga ner och sova nu, natti natt.

Ska bara slöa och ha det skönt ikväll, och imorgon är det spelning på Torget - vilket är det bästa, för äntligen får jag festa rejält - OCH få betalt för det, istället för tvärtom... Kom förbi nu om ni kan!

Fick dåliga nyheter idag, min krönikesamling kommer inte att hinna komma ut i vår av olika anledningar. Tråkigt när man är helt inställd på något. Har liksom hela tiden sett framför mig hur fin den ska bli, med bilder och extragrejer och snygg design. Buuuu.

Var uppe tidigt för att vara med i TV4:s Nyhetsmorgon - och jag vet, att kliva upp kl 7 är fullt normalt, men för mig är det tortyr, satt bredvid Ernst Brunner och jag lovar att han såg yngre och piggare ut än jag. Lunchade med sköna Hanna Wallsten och sen gick jag på pressvisning av nya Keira Knightley-filmen, Oscars-tippade Försoning.



SKITBRA första halvtimme. Sen somnade jag. Torkade mig om munnen och öppnade ögonen när eftertexterna började rulla. Hoppades att jag inte snarkat (är ju snorig) och blivit hatad. Hatade mig själv för att jag somnat ifrån en så bra film, och dessutom måste vänta ända till januari då den går upp för att få se hur den slutar.

Ska bara berätta lite snabbt att jag ska vara med i TV4 Stockholms nyhetsmorgon imorgon. Runt nio, gissar jag. Vi är en panel som ska prata om Stockholm i litteraturen.

Jag är lite mindre hatisk mot livet nu när jag kollat två standup-shower med Ellen DeGeneres på dvd. Kul, de stod i nyhetshyllan i videobutiken. Showerna är däremot inte helt nya, den ena av dem är filmad bara några år efter att hon kommit ut, och bra standup är aktuell - det är också problemet när den har några år på nacken, den blir väldigt inaktuell. Skämt om mobiltelefon-etikett känns ju inte sådär rykande hett idag. Men ändå. Hon är skön. Och rätt het på nåt mysko sätt.

Okej, samma dag som finska studenter blivit skjutna känns det fel att klaga - åtminstone ska man väl klädsamt låtsas det. Men jag har helt enkelt en pissig dag, och det egentligen utan anledning. Förutom att:

- Plåtades idag för en artikel med jultema. Jag satsade på total myschock med stickad tröja och paket inslagna i papper med nallar på. Tyvärr är jag förkyld och har inget ansikte kvar, bara en hög med pölsa. Så det känns ju kul att det förevigats...

- Saknar J. Som fan.

- Det här jävla vädret och den här jävla årstiden. VARFÖR bor man i Sverige? Varför envisas med att stanna i ett land där det blir så kompakt mörkt att det känns som om allt det svarta bara pressar sig mot kroppen?

Var på invigningen av nya vintagebutiken Beyond Retro ikväll, en brittisk kedja som också har en filial på Åsögatan men den här butiken är tydligen deras största hittills. Och yes, den var verkligen stor. Mäster Samuelsgatan, precis runt hörnan från Åhléns City. Allt från galna prinsessklänningar till frackar till sköna t-shirts med 80-talstryck. Jag köpte två snygga ylletröjor till en plåtning imorgon, det är till den där julartikeln jag skrev häromdagen.
Personalen var skitsnygg, det bjöds på ändlöst många drinkar och liveband spelade. Så borde shopping alltid vara.
(några kändisar jag spottade: Lena Endre, Dominika Peczynski och typ alla som tävlade i första säsongen av skandinaviska Top Model).
Gick dit med min vän Juliette Lewis-kopian. Efteråt gick vi till en sunkkrog på Malmskillnadsgatan, drack sådär billig öl som man knappt trodde fanns längre och hade allmänt trevligt, även om samtalsämnena var rätt tunga den här gången. Och så bara, pang, näsan blev tre gånger så stor och halsen började klia. Förkyld. Och ingen J som kan vara lite Florence Nightingale tillbaka. Otack är världens lön.

Två dygn i sträck nu, nästan non stop, har diskmaskinen gått. Vi har installerat de flesta hyllorna i köket nu så nu håller jag på och försöker bringa ordning i skåp och lådor och måste diska allt som varit täckt av äckligt damm så länge. Drömmer om den där äckliga lilla Yes-droppe-gubben från reklamen. J är sjuk igen, har varit Florence Nightingale igen, kokat mintte och diskat, kokat ingefärste och diskat, puffat kuddar och laddat dvdn med Supernatural. Och diskat ännu mer. Och gillat det. Nästan hela tiden.

Hur dränker man en bög?
- Lägg en spegel på botten av en pool.

Vad är det för likhet mellan tofflor och bögar?
- De är sköna att sätta på när man är hemma men inget man går ut med.

Varför använde aldrig bögen sina vattenskidor?
- Han kunde inte hitta en tillräckligt brant sjö.

Vad gör en bög för att ha råd med video?
- Säljer TV:n.

Vad är det första en bög gör på morgonen?
- Klär på sig och går hem.

Vad sa bögen när han vaknade upp under en ko?
- En i taget grabbar.

Hur får man en bög att skratta på en fredag?
- Dra en vits på torsdag.

Hur ser man att bögen har suttit vid datorn?
- Tippex på skärmen.

Vad kallar man en bögs skelett i en garderob?
- Vinnaren i förra årets kurragömma.

Har just börjat skriva på en artikel med jultema, och det känns alltid lika konstigt, att när man skriver för magasin så börjar man med juljobben i början av november....
Har själv fått världens bästa julklapp i förskott - en ny agent! Skrev på pappren idag med Grand Agency, och känner mig otroligt glad och peppad. Det är en sån enorm psykologisk avlastning, jag slipper nu tänka på en massa saker som jag ändå vet alldeles för lite om. Business-grejerna, liksom.
Så granen står så grön och grann i stugan, granen står så grön och grann i stugan...

Jag förstår verkligen varför blivande pappor så ofta blir feta när frun/flickvännen är gravid. Har just haft Ben & Jerry-festival med min gravida kusin igen...

Vad sa bögen när han blev retad för att han hade vakuum i huvudet?
- Bättre det än ingenting alls.

Vem kommer först till marken om en bög och en straight ramlar ned för ett stup?
- Heterot, bögen måste stanna och fråga om vägen.

Vad är bögens parningsrop?
- Jag är så full!

Varför blev bögen som åkte till London besviken?
- Big Ben var bara en klocka.

Hur dödar du en bög som hänger på en klippa?
- Vinkar.

Vad är ett dilemma för en bög?
- En kille med herpes och stor penis.

Ikväll börjar Camilla Läckberg-serien Isprinsessan, ett utmärkt tillfälle att lära sig hur den inspelningsbara hårddisken funkar, för jag måste ju se Idol med min kusin ikväll. J är med i en liten roll i andra avsnittet av Isprinsessan, förresten.
Annars är jag lite lessen idag över att snygga Idol-Christoffer är frireligös. Då känns ju den där härligt vilda blicken bara läskig.

Varför pratar aldrig bögar när de haft sex?
Deras mamma har sagt åt dem att inte tala med främlingar.

Vad sätter bögar bakom öronen för att attrahera män?
Fötterna.

Varför blev den prostituerade bögen arg?
Han fick reda på att de andra fick betalt.

Vad kan slå en bög utan att han märker det?
En tanke.

Varför bör man inte ge bögar kafferaster?
Det är för kostsamt att återutbilda dem.

Ah, har varit ute med Anna A och Lisa T, båda är lika tevenördiga och filmnördiga som jag, vi började med en middag på Ho's och sedan drinkar på Judit & Bertil, och efter det tråkiga var avklarat (våra riktiga liv) kunde vi gotta ner oss fullständigt i den låtsasvärld vi alla föredrar. Analysera gamla favoriter, utbyta insiderskvaller, dryfta den amerikanska manusförfattarstrejken, dricka alkohol och förväntansfullt eller fördomsfullt prata om kommande tv-serier och filmer. Det enda jag önskar är att jag inte luktade matos nu. Ho's har Stockholms bästa kinamat, men jag vill inte bli påmind om den av min tröja.

Hur får man plats med fyra bögar på en stol?
- Man vänder stolen uppochner.

Vad är det för skillnad på en smart bög och ett ufo?
- Det finns folk som påstår sig ha sett ufon.

Varför har bögar en hjärncell mer än en hund?
- Så att han inte ska lukta ALLA i skrevet.

Vad säger en bögs lår till varandra innan en veckas semester på Mallorca?
- Vi ses om en vecka.

Varför använder inte bögar vibrator?
- Det gör för ont i tänderna.

Hur många gånger skrattar en bög när man berättar en rolig historia för honom?
- Tre. En gång när man berättat historien, en gång när han fått den förklarad för sig och en gång när han förstår den.

Fick paket från Amazon idag med två säsonger Supernatural och hela En förlorad värld. Har kommit fem avsnitt in i andra säsongen Supernatural nu och fan, det är ju skitbra ! I brist på Buffy duger det alldeles utmärkt. Nu har gossarna dessutom fått med sig en mopsig brud som verkar bli deras sidekick, och jag har motvilligt börjat gilla henne.
Yum. Det känns lyxigt, nu när det stormar utanför fönstren.