Saker jag gjort denna förmiddag
* Lämnat tillbaka den usla filmen The Island som jag och Anna hyrde igår
* Fått ett mail som jag måste säga är alldeles enastående lovande inför framtiden
* Ätit en äcklig degklump på ett fik som optimistiskt kallade den för "ciabatta"
* Suttit på det optimistiska fiket och skrivit nästa QX-lista
* Pratat med en kille på Micael Bindefeld AB som ska hjälpa mig med en research-grej. Han lät precis som den riktiga Micael Bindefeld.
* Tyckt synd om min snälla syster och om min snälla kompis som har helt olika men jobbiga problem
* Funderat på varför det anses irriterande med folk som pratar i mobil på tåget, men inte irriterande med två personer som pratar med varandra?
* Mått illa av "ciabattan"
Fenomenet irritation över mobilprat på tåg handlar nog om att man inte hör vad personen i andra änden av luren säger. Hör man hela konversationen kan man välja att sålla bort den. Det är samma sak som att man inte kan låta bli att lyssna på människor som pratar extremt tystlåtet. Hjärnan är programmerad att lyssna och sen själv sortera informationen som väsentlig eller inte.
Hm. Som min ostfralla med senap? strange...
Det som Christopher skrev var intressant, jag tror dessutom att det är för att folk ofta pratar ganska högt i mobilen.
När folk talar i mobiltelefon tenderar de att prata mycket högre än när de har någon person in flesh att prata med. Så de stör mycket mer.
Synd om din syster och kompis. Men tyck gärna synd om mig också. Min feber har stigit igen, vilket betyder att jag snart varit sjuk i en hel vecka. Fan!
Aronson, jag tycker JÄTTESYND om dig! På riktigt!
*duttar lite på aronson*
Mats, nu måste jag få fråga, du som kommer från min lilla stad måste ju ha känt av "bruksdomen" (tro inte att du kan flytta till stora staden och "bli något") Hur har det gått sen när du faktiskt gjort nåt av ditt liv? De flesta andra som gör samma som du och inte lyckas står ju i baren på GM på fredagarna ändå och hänger med sina tribaltatoos och tajta toppar och försöker få ligg genom att prata stockholmska och om Spy Bar. Men har du fått "fler vänner" från din lilla stad än du hade när du inte var lika känd? Denna stad lade ju ner allt vad ungdomsliv och stöttning av unga musiker hette, men nu helt plötsligt när the Hives slagit stort så har Kommunen dem på sin hemsida-titta här, de kommer härifrån. Känner du igen nåt av detta?
Pia, jag umgås nästan inte med nån från 0223 längre. Jag har några jag hör av mig till ibland, väldigt sällan. Jag flyttade ju när jag var 16, till Sthlm på egen hand, och när jag åker dit sitter jag bara och petar i naveln hemma hos mina föräldrar. Så jag märker inte om det är nån skillnad, och om jag gjorde det tror jag ändå att det mest skulle vara för att man inte är pubertetsunge längre. Plus att jag är ju inte känd på riktigt.
Mats,din sista kommentar är för jävla underbart ödmjuk och skön.."inte känd på riktigt" kommer f.r.o.m nu aldrig glömma när du skrev de orden...vänta du bara inom kort är du det på riktigt vare sig du vill eller ej...just wait and see boy...du ät alldeles för lysande och talangfull redan för att någonsin gå tillbaka och inte få ett break...lycka och värme önskar jag dig
Oj anna o, tack - rodnar - men det är ju helt sant, det vore jättepatetiskt om jag gick runt och kände mig igenkänd på stan och bara "gud vad alla stirrar kan de inte lämna mig ifreeeeed", hahaha. Så det är väl inte så ödmjukt - bara realistiskt!
Men jag slickar i mig de snälla orden!!!
Tufft att flytta på egen hand! Okej, då vet jag, jag var nyfiken!