Skålar för minikris
Nu känns det bättre. Har skrivit en Aftonbladet-krönika av hela krisgrejen så gav den åtminstone nånting
.
Gick förbi en sån där liten konsthantverksbod och köpte två jättefina turkosa skålar i stengods. De är det första jag köpt till lägenheten som jag och J tänker börja leta efter i höst så att vi kan flytta ihop för första gången. Det kändes fint. Jag vet att jag alltid kommer att minnas när jag köpte dem och de kommer hädanefter alltid att representera något fint: längtan efter framtiden.
Tala är guld, men skriva är faktiskt silver! Att ta till pennan är en fantastisk terapiform som nog tyvärr är ganska underskattad. Du gör det ju till ett guld-läge i denna blogg genom att bolla tankar och annat agerande med en massa kloka människor. Vi blir som Dr Phil åt varandra :D
Jag blir faktiskt lite rörd. :)
kriser har man väl jämt?
Inte för att vara elak men... vad underbart det är att du oxå går i dessa tankar! Jag som trodde att allt blev guld under dina fingrar just nu! Själv har jag funderat i snart 1 år men ännu inte kommit fram till något konkret. Det tar tid att veta vad man ska bli när man blir stor...
Men Mats... Varför skriver du "När jag och J flyttar ihop för första gången"? Vadå, vet du alltså att det kommer en andra gång? =)
Jag veeet att man skriver det som slipper ur hjärnan utan att det behöver betyda ordagrant det som står.
Kram påddä!
Pia Freud där... hahaha... men det jag menar är att jag och J varit tillsammans förut men då har vi inte bott ihop. Nu är det på riktigt.
Annika, jag förstår att allt kan verka spydrivande härligt på min blogg mellan varven. Men jag är mästare på att alltid hitta saker att må dåligt över. Särskilt när det borde kännas bra...
:)
Det är sunt att stanna upp och fundera, så fundera på du, tycker jag. Och då menar jag inte om just J utan det du skrev om att det är mycket som snurrar i livet nu. Jag skulle hellre välja att dela mitt liv med en som funderar än en som kastar sig ut i livet hals över huvud.
Skålarna - så enkelt, så underbart enkelt att inleda ett liv tillsammans. Vilken genial symbolik.